Lag - allmän pension

Det allmänna pensionssystemet bygger på ett antal principer. Den grundläggande principen är att ålderspension är ett offentligt och obligatoriskt system som omfattar alla. Även den som bara kunnat tjäna in lite pensionsrätt har rätt till en viss lägsta pension. Garantipensionen utgör denna lägsta nivå

Det allmänna pensionssystemet består sedan 1999 av följande delar:

  • Inkomstgrundad ålderspension i form av inkomstpension och premiepension, som kan betalas ut från 61 års ålder.
  • Personer som är födda 1938-1953 har ytterligare en pensionsdel – tilläggspension. Den består av omräknade pensionsrätter från ATP och folkpension. Under en lång tid framöver kommer nyblivna pensionärer alltså att få en pension som bygger på pensionsrätt intjänad i både det gamla och det nya systemet.
  • Den inkomstgrundade pensionen kompletteras med ett grundskydd i form av garantipension, som man dock inte kan få ut förrän efter fyllda 65 år.

Pensionsmyndigheten administrerar allt som rör den allmänna pensionen, inklusive bostadstillägg till pensionärer och äldreförsörjningsstöd. Från den 1 januari 2010 tog denna då nyinrättade myndighet över ansvaret från Försäkringskassan. Kontaktuppgifterna till Pensionsmyndigheten hittar du i avsnittet Praktiska anvisningar längre fram i detta kapitel.

Vem kan få ålderspension?

Alla som har arbetat och/eller varit bosatta i Sverige och sjömän på fartyg registrerade i Sverige kan få ålderspension.

PRINCIPER FÖR DET ALLMÄNNA PENSIONSSYSTEMET

Dessa är tre av de viktigaste principerna:

  • Hela livsinkomsten ligger till grund för ålderspensionen.
  • Pensionsrätten motsvarar de avgifter som betalas in till systemet – systemet är alltså avgiftsbestämt.
  • Pensionens storlek anpassas till förändringar i livslängd, vilket innebär att pensionen blir lägre vid högre förväntad genomsnittlig livslängd (fler år som pensionsbehållningen ska räcka till).

I övrigt gäller att pensionen ska vara följsam till förändringar i samhällsekonomin/tillväxten. Det innebär exempelvis att pensionerna – liksom sker just nu till följd av finanskrisen – minskas om tillväxten minskar. Mekanismen bakom detta brukar kallas för pensionssystemets "broms".

Förvärvsarbete är den främsta källan till ålderspension, men det går att tjäna in en schabloniserad pensionsrätt även för vård av små barn, studier eller vid plikttjänstgöring, det vill säga grundutbildning inom totalförsvaret.

LIVSINKOMSTPRINCIPEN

Jämförelse med det gamla folkpensions-/ATP-systemet

Intjänandeålder 16-64 år. Lagstadgad pensionsålder (ursprungligen 67 år, sedermera 65 år). Full ATP-pension efter 30 år med pensionsgrundande inkomster och ersättningsnivån bestämdes av genomsnittet av de 15 bästa inkomståren.

Livsinkomstprincipen innebär att pensionsrätten grundas på inkomster under hela livet. Det finns inga åldersgränser i systemet, varken uppåt eller nedåt. Även den som är under 16 år eller över 65 år kan tjäna in pensionsrätt.

Avsikten är att det ska finnas ett tydligt samband mellan livsinkomsten, alltså alla inkomster under hela livet, och storleken på den inkomstgrundade pensionen.

Avgiftsbestämt system

Det allmänna pensionssystemet är ett så kallat avgiftsbestämt system (till skillnad från folkpension och ATP som var förmånsbestämda). Det innebär att staten inte ställer ut något löfte om en viss pensionsnivå, till exempel i förhållande till slutlönen. Pensionens storlek beror på inkomsten under den förvärvsaktiva tiden, hur länge man arbetar och på förräntning/avkastning på intjänade pensionsrätter.

SÅ FINANSIERAS ÅLDERSPENSIONEN

Det allmänna pensionssystemet är fristående från övrig socialförsäkring och redovisas separat i statens finanser. Alla pensionsgrundande inkomster och pensionsgrundande belopp är i det nya allmänna pensionssystemet belagda med avgifter till ålderspensionssystemet så att intjänad pensionsrätt alltid sammanfaller med inbetalda avgifter.

Ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift

Inkomstbasbeloppet för 2014 är 56 900 kronor.

Den inkomstgrundade ålderspensionen finansieras med avgifter som uppgår till 18,5 procent av pensionsgrundande inkomster och pensionsgrundande belopp upp till intjänandetaket på 7,5 inkomstbasbelopp (i praktiken 8,07 inkomstbasbelopp).

Från början var tanken att arbetsgivare och löntagare skulle finansiera hälften var av den sammanlagda pensionsavgiften. Arbetsgivaravgiften på 10,21 procent kallas ålderspensionsavgift. Löntagarens del kallas allmän pensionsavgift – men sedan ett flertal år finns en motsvarande skattelättnad som gör att löntagardelen i praktiken är noll.

Den slutliga formen för fördelningen mellan arbetsgivarens avgift och löntagarens avgift är ännu inte fastställd.

Statliga ålderspensionsavgifter

Inte bara arbetsinkomster utan även sjukpenning, sjukersättning/aktivitetsersättning, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning och andra socialförsäkringsförmåner ger pensionsrätt. Eftersom det inte finns en arbetsgivare som betalar arbetsgivaravgift, så är det i dessa fall staten som betalar in avgift till pensionssystemet. Denna avgift kallas statlig ålderspensionsavgift och är lika stor som motsvarande arbetsgivaravgift, 10,21 procent.

PENSIONSGRUNDANDE INKOMSTER OCH BELOPP

Pensionsgrundande inkomster

Inkomster från förvärvsarbete, inklusive egen näringsverksamhet, är givetvis pensionsgrundande. Men också socialförsäkringsersättningar som kompenserar för inkomstbortfall ger pensionsrätt. Exempel: sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning/aktivitetsersättning, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning, arbetsskadelivränta och aktivitetsstöd.

Lägsta årsinkomst för pensionsrätt

För att pensionsgrundande inkomst över huvud taget ska kunna beräknas, måste du under året ha en sammanlagd inkomst på minst 42,3 procent av prisbasbeloppet (annorlunda uttryckt: 0,423 prisbasbelopp). Det motsvarar inkomstgränsen för när man är tvungen att lämna självdeklaration till Skatteverket på sina inkomster. 42,3 procent av prisbasbeloppet är 18 781 år 2014.

Högsta pensionsgrundande inkomst, PGI

I detta avsnitt finns förklaringen till varför intjänandetaket på 7,5 inkomstbasbelopp i praktiken är 8,07 inkomstbasbelopp.

Endast inkomster upp till ett tak på 7,5 inkomstbasbelopp efter avdrag för allmänna pensionsavgiften ger pensionsrätt. Taket ska varje år räknas upp i takt med löneutvecklingen, uttryckt i form av ett inkomstbasbelopp. Det innebär att taket höjs vid fortsatta reallöneökningar. År 2014 är taket 426 750 kronor, alltså 7,5 x 56 900 kronor. Det motsvarar en månadslön på 35 562 kronor.

För att kunna räkna ut högsta PGI korrekt räcker det dock inte med att bara multiplicera årets inkomstbasbelopp med 7,5. Det beror på bestämmelsen att den allmänna pensionsavgiften ska dras av innan den pensionsgrundande inkomsten fastställs. Bruttoinkomsten måste alltså vara högre än 7,5 inkomstbasbelopp.

År 2014 är den allmänna pensionsavgiften 7,0 procent. Taket som är 7,5 inkomstbasbelopp kräver i praktiken en inkomst på 8,07 inkomstbasbelopp (459 183 kronor eller 38265 kronor i månaden), vilket – efter avdrag för den allmänna pensionsavgiften – motsvarar 7,5 inkomstbasbelopp beräknat i pensionsgrundande inkomst.

Pensionsgrundande belopp

Även annat än förvärvsinkomst och socialförsäkringsersättningar ger pensionsrätt. För till exempel studier och vård av barn räknar man ut ett fiktivt belopp som kallas pensionsgrundande belopp.

Förutsättningen för att du ska kunna tillgodoräkna dig pensionsgrundande belopp är att du uppfyller ett förvärvsvillkor.

Pensionsrätt för studier

Pensionsrätt för studier med studiemedel enligt studiestödslagen kan tillgodoräknas från och med år 1995. Den studerande tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp som motsvarar 138 procent av bidragsdelen av studiemedlen per år.

Pensionsrätt för barnår

Har du vårdnaden om barn, kan du få pensionsrätt för barnets första fyra levnadsår. Du kan tillgodoräkna dig pensionsrätt för barnår så långt tillbaka som 1960.

För ett och samma år kan endast en av föräldrarna tillgodoräknas barnårsrätt – och dessutom bara för ett barn (oavsett hur många barn man haft vårdnaden om).

För att tillgodoräknas barnårsrätt ska du ha fyllt minst 16 men inte 65 år. Både du och barnet måste bo i Sverige under det år för vilket pensionsrätten ska beräknas. Du ska ha haft vårdnaden och bott tillsammans med barnet minst halva året. Om den andra föräldern också är berättigad till barnårsrätt under ett år får ni välja vem av er som ska ha barnårsrätten. Anmälan ska göras till Pensionsmyndigheten innan januari månads utgång året efter det år för vilket rätten ska beräknas. Görs ingen anmälan påförs barnårsrätten den förälder som har den lägsta pensionsrätten.

Med förälder räknas också adoptivföräldrar, personer som med socialnämndens godkännande tagit emot utländska barn för att adoptera dem och särskild förordnad vårdnadshavare. Fosterförälder jämställs däremot inte med förälder. Om du är adoptivförälder tillgodoräknas barnårsrätt från det år då du fick barnet i din vård, inte födelseåret. Det innebär att barnårsrätt kan tillgodoräknas till och med det år då adoptivbarnet fyller tio år, istället för tidigare fyra år.

Barnårsrätten beräknas enligt tre alternativa sätt. Pensionsmyndigheten tillämpar det som är mest förmånligt för dig.

Pensionsrätt för plikttjänstgöring

Du kan få pensionsrätt om du fullgör plikttjänstgöring i form av grundutbildning (inte yrkes- eller reservofficersutbildning). Även civil plikttjänstgöring i form av grundutbildning räknas, liksom kvinnor som genomgår frivillig militär grundutbildning. Du kan tillgodoräkna dig pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring från år 1995.

För att pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring ska kunna tillgodoräknas, krävs att grundutbildningen pågått minst 120 dagar utan avbrott. Endast dagar då dagersättning har betalats ut räknas. Om du uppfyller kravet på 120 dagars tjänstgöring så tillgodoräknas du pensionsgrundande belopp. Det motsvarar, för varje dag tjänstgöringen varar, 50 procent av den genomsnittliga pensionsgrundande inkomsten för samtliga försäkrade under 65 år delat med 365.

Pensionsrätt under tid med sjukersättning/aktivitetsersättning

Se kapitlet Sjukdom

Förvärvsvillkoret

Om du inte uppfyller förvärvsvillkoret, kan du inte heller tillgodoräkna dig den pensionsrätt som baserats på barnårsrätt och plikttjänstgöring.

Förvärvsvillkoret är uppfyllt om du har tillgodoräknats pensionsgrundande inkomst för minst fem år på minst två inkomstbasbelopp för varje år (vilket för år 2014 är 2 x 56 900 kronor = 113 800 kronor). Den pensionsrätt som sjukersättning eller aktivitetsersättning ger kan läggas till grund för att uppfylla förvärvsvillkoret.

Pensionsgrundande inkomst som intjänats senast det år då du fyller 70 år läggs till grund för uppfyllande av förvärvsvillkoret.

INKOMSTPENSIONEN

Av avgiften på 18,5 procent för ett visst år går 16,0 procentenheter till systemet för inkomstpension. Dessa pengar fonderas inte utan används till att finansiera de löpande utbetalningarna av pensioner till dem som är pensionärer under året. Ett sådant system kallas fördelningssystem eftersom pengarna omfördelas från de förvärvsarbetande till dem som är pensionärer.

Din pensionsbehållning

Pensionsavgiften bokförs dock på ett individuellt "konto" som en pensionsrätt för framtida inkomstpension. Din pensionsbehållning på kontot består av varje års nyintjänade pensionsrätt tillsammans med pensionsrätten från tidigare år.

  • Pensionsbehållningen fungerar som ett konto, vilket som helst, som växer med "ränta" och minskar med avgifter. Varje år räknas din pensionsbehållning om och redovisas sedan i den årliga sammanställningen ("det orange kuvertet"). Behållningen på ditt pensionskonto ökar på grundval av inkomstindex, som följer den genomsnittliga inkomstutvecklingen för alla som har pensionsgrundande inkomst i åldrarna 16-64 år.
  • Du får varje år del av de så kallade arvsvinsterna. Det är pengar som blir kvar i systemet efter personer som har avlidit före pensionsåldern. Pengarna fördelas ut på dem med samma födelseår som de avlidna.
  • Kostnaderna för att administrera inkomstpensionen fördelas på de försäkrade och minskar den pension som kommer att utbetalas med cirka 0,7 procent.

Håll utkik efter det årliga pensionsbeskedet - oranga kuvertet !

Varje vår får du ett stort orangefärgat kuvert i brevlådan. Avsändare är Pensionsmyndigheten. I kuvertet finns ditt årliga pensionsbesked – en sammanställning av "dagsläget" för din pensionsrätt i det allmänna pensionssystemet. Det finns också prognoser för hur stor pensionen kan bli om du tar ut den vid 61, 65 eller 70 års ålder.

Gå igenom ditt eget pensionsbesked noga så att du kan hjälpa dina arbetskamrater att läsa sina!

Regler för uttag av inkomstpension och tilläggspension

Du får ta ut din inkomstpension tidigast från 61 års ålder. Någon åldersgräns uppåt för uttag av inkomstpensionen finns inte.

Om du är född 1938-1953 ska du ha en viss del av din samlade pension i form av tilläggspension. Du får ta ut inkomstpensionen bara om du samtidigt också gör uttag av tilläggspensionen. Även för dig gäller 61 år som första möjliga tidpunkt för uttag. För tilläggspensionen finns en praktisk gräns uppåt; du tjänar inget på att ta ut tilläggspensionen efter 70 års ålder.

Pensionen kan tas ut i fyra nivåer: hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels pension.

Så beräknas inkomstpensionen ut när du ska ta ut den

När du meddelar Pensionsmyndigheten att du vill börja ta ut pensionen, händer följande:

1. Den pensionsbehållning som du har vid pensioneringstidpunkten fastställs.

2. Pensionsbehållningen divideras med ett delningstal som huvudsakligen anger den genomsnittliga återstående livslängden för din årskull (alla födda samma år som du). Delningstalet är lika för kvinnor och män.

Om livslängden ökar, till exempel tack vare av förbättrad folkhälsa, ska ju pensionen betalas ut under längre tid. Det gör att delningstalet blir högre och pensionen följaktligen lägre. Kan du arbeta längre och ta ut pensionen vid en senare tidpunkt, kan du givetvis undvika en sådan minskning av pensionen.

Delningstalet kommer att variera för olika årskullar beroende på vilken förväntad återstående livslängd årskullen har. Definitivt delningstal ska fastställas för en årskull vid ingången av det år då de pensionsberättigade fyller 65 år. Därefter ändras inte delningstalet.

Tar du ut inkomstpensionen innan du har fyllt 65 år, beräknas pensionen efter ett preliminärt delningstal.

Delningstalet beror inte uteslutande på återstående livslängd. I delningstalet har också vägts in en norm för en tänkt framtida tillväxt som man vill ska komma även pensionärerna tillgodo. Denna tillväxtnorm är fastställd till 1,6 procent.

Genom att tillväxtnormen läggs till delningstalet blir det lägre än det skulle ha blivit om man enbart beaktat den återstående livslängden. Den beräknade inkomstpensionen blir alltså inledningsvis högre än den skulle ha blivit om pensionsbehållningen dividerats enbart med genomsnittliga återstående livslängden. Den framtida tillväxten tas på så sätt ut i förväg och övergången från arbetsinkomst till pension dämpas.

Så beräknas inkomstpensionen under utbetalningstiden

Under tiden inkomstpensionen betalas ut räknas pensionen upp med ett följsamhetsindex. Detta index följer inkomstindex – alltså måttet på den genomsnittliga inkomstökningen för alla med pensionsgrundande inkomst i åldrarna 16-64 år – med avdrag för tillväxtnormen på 1,6 procent. Tillväxtnormen har ju redan tillgodoräknats när inkomstpensionen beviljas.

Principen för följsamhetsindexering innebär att inkomstpensionen årligen räknas upp med ökningen i konsumentprisindex (KPI) om reala tillväxten uppgår till 1,6 procent. Blir tillväxten lägre än 1,6 procent räknas pensionen inte upp fullt med KPI-ökningen utan avdrag görs för minskningen i tillväxten i förhållande till tillväxtnormen.

PREMIEPENSIONEN

2,5 procentenheter av pensionsavgiften går till till premiepensionssystemet för personer födda 1954 eller senare. Den så kallade mellangenerationen, det vill säga personer födda 1938-1953, har lägre procentsatser för avsättningen till premiepensionen

Premiepensionen är ett premiereservsystem. Det innebär att pensionsmedlen fonderas, "öronmärkta" per person, till skillnad från inkomstpensionen som är ett fördelningssystem. Premiepensionen är utformad som ett fondförsäkringssystem. Avgiften ska alltså placeras i fonder som var och en har rätt att välja själv.

Pensionsmyndigheten är försäkringsgivare

Premiepensionsmyndigheten PPM finns inte mer

Pensionsmyndigheten tog 2010 över all pensionsadministration från Försäkringskassan och den tidigare Premiepensionsmyndigheten, som lades ned vid årsskiftet 2009/2010. Förkortningen "PPM" lever kvar i fondnamn och i dagligt tal, men den separata myndigheten finns inte mer.

Även premiepensionssystemet administreras av Pensionsmyndigheten. Det är också Pensionsmyndigheten som är "försäkringsbolaget" i premiepensionssystemet – inte de enskilda fondförvaltare som du kan välja att placera dina premiepensionspengar hos.

Val och omval av fondförvaltare

Du får själv välja hos vilken eller vilka fondförvaltare pengarna ska förvaltas. Det är alltid du själv som bär den finansiella risken för den placering som du väljer. Staten lämnar ingen garanti.

Vid 2011 års ingång fanns det cirka 800 olika fonder att välja mellan, hos svenska eller utländska fondförvaltare.

Du kan också aktivt välja någon av de statliga fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden.

När du har gjort ditt val av fond eller fonder (högst fem fonder får väljas), skickar Pensionsmyndigheten över pengarna till den eller de förvaltare som valts. Observera att full sekretess råder! Medlen förs över i en klumpsumma för alla som valt samma fond. Fondförvaltarna får alltså inte kännedom om de personer för vilka de förvaltar premiepensionsmedel. Den uppgiften är sekretesskyddad. Det är endast du själv och Pensionsmyndigheten som har kännedom om var dina pengar är placerade och hur stort tillgodohavande som du har.

Du kan när som helst ändra ditt val av fond/-er. Det kan göras på en särskild blankett som du kan beställa genom att ringa Pensionsmyndighetens kundtjänst på tel 0771-776 776. Du kan också byta fond/-er på www.pensionsmyndigheten.se .

Fondbytesavgifter kan införas under 2011

Det har hittills inte kostat något att byta fonder i premiepensionen. Pensionsmyndigheten har fått möjlighet att ta ut fondbytesavgifter från dem som byter fonder ofta. Pensionsmyndigheten får själv utforma avgiftssystemet – och eftersom det inte är klart när denna bok trycks, har vi inga närmare uppgifter om det eventuellt kommande avgiftssystemet.

Om du avstår från att välja

Om du inte gör något eget aktivt val av fond placeras dina premiepensionspengar i Sjunde AP-fondens ickeväljarfond AP7Såfa. Det nya sedan maj 2010 är att den fonden inte längre är "låst" som enbart ickeväljarfond. Den går även att välja aktivt. Det betyder att du som hittills inte gjort något aktivt val kan välja en annan fond eller fondkombination och, om du ångrar dig, kan du gå tillbaka till AP7Såfa.

Observera att även för de statliga icke-väljaralternativen gäller att staten inte ger någon garanti för fondandelarnas värde.

Regler för uttag av premiepension

Tidigast får du börja ta ut din premiepension vid 61 års ålder. (Även för inkomstpensionen gäller samma första möjliga tidpunkt.) Du kan välja mellan en fjärdedels, halv, tre fjärdedels eller hel pension. Tänk på att uttag av premiepension kan påverka beräkningen av ersättning från a-kassan om du skulle bli arbetslös.

Om du ångrar dig, kan du återkalla eller minska ett uttag av premiepensionen. Återkallelsen/minskningen – eller en ökning av uttaget – sker tidigast från och med den månad då din skriftliga anmälan kommer in till Pensionsmyndigheten.

Du kan också välja att ta ut både premiepensionen och inkomstpensionen – eller bara endera.

Så beräknas premiepensionen när du ska ta ut den

Premiepensionen beräknas lika för kvinnor och män. Könsneutralitet är en princip som gäller i den allmänna pensionen och i avtalspensionen, däremot inte i de flesta privata pensionsförsäkringar (där kvinnor får betala högre premier än män därför att kvinnor har en längre genomsnittlig livslängd).

Premiepensionen är uppbyggd som en fondförsäkring. Det betyder att fondandelarnas värde varierar över tiden, kanske kraftigt. När pensionen börjat betalas ut, medför det att pensionsutbetalningarna kan komma att variera i storlek allteftersom förändringar sker i fondandelarnas värde.

Många pensionssparare kan uppleva dessa variationer i pensionsbeloppet som en otrygghet. Du har därför möjlighet att istället teckna en traditionell pensionsförsäkring med en viss garanterad avkastning och därmed få en mer jämn utbetalning av premiepensionen. En sådan traditionell pensionsförsäkring tecknas hos Pensionsmyndigheten och gäller hela ditt tillgodohavande i premiepensionen. Du kan alltså inte ha en del i traditionell försäkring och en del kvar i fondförsäkring och du får inte ångra dig och ändra tillbaka till fondförsäkring.

FRIVILLIGT EFTERLEVANDESKYDD UNDER PENSIONSTIDEN

Efter många års diskussioner och utredningar är det numera helt avgjort efterlevandeskydd i premiepensionen erbjuds endast under pensionstid, inte under spartiden dessförinnan.

Om du är gift, registrerad partner eller sammanboende (med någon som du tidigare varit gift med, har eller har haft barn tillsammans med) kan du i samband med uttag av premiepension teckna en livsvarig efterlevandepension till efterlevande.

Efterlevandeskyddet innebär att din premiepension räknas om till att gälla både på ditt eget liv och din makes/registrerade partners eller därmed jämställdas liv. Din egen ålderspension sänks så mycket som behövs för att tillgodohavandet på premiepensionskontot ska räcka under båda makarnas (eller därmed jämställdas) livstid.

Efterlevandeskyddet kan i princip endast tecknas i samband med att du för första gången tar ut premiepension. Om du ingår äktenskap eller motsvarande senare, gäller en karenstid om ett år.

Överföring av premiepensionsrätt till make

Om du är gift eller registrerad partner kan du överlåta din premiepensionsrätt på din make/registrerade partner. Anmälan, som ska skrivas under av båda, ska göras före den 31 januari det år som överföringen avser. Inkommer anmälan senare sker överföringen året efter anmälan. Överföring av premiepensionsrätt sker därefter löpande varje år. Överföringen omfattar hela premiepensionsrätten som tjänats in för året.

Överföring av premiepensionsrätt till make är dock inte gratis, utan minskar den överförda pensionsrätten med 8 procent.

För att överföring av pensionsrätt ska upphöra räcker det med att en av makarna gör anmälan härom. Överföringen upphör från och med året efter det att anmälan inkom. Vid skilsmässa eller dödsfall sker överföringen till och med året före det skilsmässan vunnit laga kraft eller dödsfallet inträffat.

TILLÄGGSPENSIONEN


Om du är född 1938-1953 räknas ATP och folkpension om till tilläggspension. Det beror på att du tillhör den så kallade mellangenerationen, som ska ha ålderspension både från det gamla och det nya pensionssystemet.

I tilläggspensionen ingår både tidigare intjänad ATP och folkpension. ATP-delen ska beräknas enligt tidigare regler. Tilläggspensionen ska alltså utgöra 60 procent x prisbasbeloppet x medelpoängen. Folkpensionen uppgår till 96 procent av prisbasbeloppet för ogift respektive 78,5 procent av prisbasbeloppet för gift.

Regler för uttag av tilläggspension

Du får börja ta ut din tilläggspension när du har fyllt 61 år. Om du tar ut pensionen före 65 års ålder, kallas det förtida uttag. Om du tar ut pensionen senare än vid 65 års ålder kallas det uppskjutet uttag.

Vid uttag före 65 år minskar tilläggspensionen med 0,5 procent för varje månad uttag görs före den månad då du fyller 65 år. Om du istället skjuter upp uttaget till efter 65 år ökar tilläggspensionen med 0,7 procent för varje månad. Den här uppräkningen slutar när du fyller 70 år. Därefter upphör höjningen av tilläggspensionen.

Så beräknas tilläggspensionen när du ska ta ut den

Först beräknas hela tilläggspensionen. Därefter beräknas det antal tjugondelar som du ska ha i form av tilläggspension med hänsyn till vilket år du är född.

Din totala ålderspension består av detta tilläggspensionsbelopp tillsammans med inkomstpensionen och premiepensionen.

Vid uttag från och med 65-årsmånaden beräknas tilläggspensionen efter prisbasbeloppet för det året. För det följande året följsamhetsindexeras tilläggspensionen på samma sätt som gäller för inkomstpensionen.

Garantiregel för mellangenerationen

Är du född 1938-1953 tillhör du den så kallade mellangenerationen och omfattas av en särskild garantiregel. Denna garantiregel innebär att din inkomstgrundade ålderspension från och med 65 års ålder lägst ska motsvara den tilläggspension inklusive folkpension som du hade tjänat in till och med år 1994. För folkpensionsdelen ska civilståndet (gift eller ogift) när pensionsbeloppet betalas ut vara avgörande för om den ska beräknas efter 78,5 procent eller 96 procent av prisbasbeloppet.

När garantiregeln tillämpas ska den del av din inkomstgrundade pension som du har tjänat in enligt det nya pensionssystemet beräknas som om du hade tjänat in hela pensionsrätten i fördelningssystemet. Överstiger den garanterade nivån pensionen enligt reglerna för det nu gällande allmänna pensionssystemet, ska mellanskillnaden betalas ut i form av ett så kallat garantitillägg.

GARANTIPENSIONEN

Grundskyddet i det allmänna pensionssystemet utgörs av garantipension som fungerar som en utfyllnad till den inkomstgrundade ålderspensionen.

Garantipensionen ersätter det gamla pensionssystemets folkpension, pensionstillskott och det särskilda grundavdraget för folkpensionärer (SGA).

Du kan tidigast få garantipension från 65 års ålder och den betalas ut om du inte har tjänat in rätt till inkomstgrundad ålderspension eller om du endast har tjänat in en låg sådan.

Du måste vara bosatt i Sverige för att kunna få garantipension. Garantipension kommer dock att betalas ut också inom EU/EES med hänsyn till reglerna i förordningen EU 883/04 och tillämpningsförordningen EU 987/09.

Garantipensionen är beroende av hur länge du har varit folkbokförd i Sverige. Det krävs minst tre års sådan försäkringstid för att garantipension alls ska kunna utbetalas. För att du ska kunna få garantipension med oreducerat belopp krävs 40 års försäkringstid mellan 25 och 64 års ålder. Som intjänandetid kan också tillgodoräknas tid mellan 16 och 24 år om du under denna tid har haft pensionsgrundande inkomst eller pensionsgrundande belopp för sjukersättning/aktivitetsersättning på minst ett inkomstbasbelopp per år.

Garantipensionen minskas (samordnas) med inkomstgrundade pensioner och livränta. Pensioner som samordnas är inkomstpension, tilläggspension, änkepension från ATP, utländsk allmän pension som inte likställs med garantipension. Men varken premiepensionen, kollektivavtalad pension eller privat pension minskar garantipensionen.

Om du är ogift, beräknas garantipensionen från en basnivå på 2,13 prisbasbelopp per år. Basnivån minskas med 100 procent av inkomstgrundade pensioner upp till ett årsbelopp på 1,26 prisbasbelopp. Är de inkomstgrundade pensionerna som ska samordnas med garantipensionen högre än denna nivå görs avdrag med 48 procent av den del som överstiger 1,26 prisbasbelopp.

Om du är gift, är basnivån 1,90 prisbasbelopp. Denna basnivå minskas med 100 procent av samordningsbara pensioner upp till 1,14 prisbasbelopp per år. Pensionsbelopp däröver räknas av mot garantipensionen med 48 procent.

Garantipensionen blir helt bortreducerad för ogift vid en inkomstgrundad pension på cirka 3,07 prisbasbelopp per år. För gift är motsvarande gräns cirka 2,72 prisbasbelopp.

ÄLDREFÖRSÖRJNINGSSTÖDET

Äldreförsörjningsstödet administreras av Pensionsmyndigheten.

Personer som saknar pension och eller har en mycket låg sådan har sedan år 2003 rätt till äldreförsörjningsstöd.

Stödet ges också till svenskar med pension som är lägre än stödet. Stödet utbetalas även om personen vistas inom annat EU-land, förutsatt att avsikten med vistelse är att den inte ska vara längre än 1 år. Utanför EU utbetalas stödet endast 3 månader.

Stödet består av ett stöd för personliga kostnader och ett bostadsstöd. Under 2011 är stödet för personliga kostnader 4 831 kronor (1,3546 prisbasbelopp delat med 12) för ensamstående och 4 082 kronor (1,1446 prisbasbelopp delat med 12) för gifta. Den högsta bostadskostnad som du kan få stöd för är 6 200 kronor för ensamstående och 3 100 kronor för gifta och sammanboende.

Äldreförsörjningsstödet är inkomstprövat. Inkomst reducerar stödet krona för krona.

Vad gäller för de olika åldersgrupperna?

När ett nytt pensionssystem införs måste man dra gränsen någonstans för vilka som ska omfattas fullt ut, vilka som omfattas men med övergångsregler som tar hänsyn till vad som gällde i tidigare pensionssystem – och vilka som inte ska omfattas alls av det nya systemet.

I det nya allmänna pensionssystem som trädde i kraft i Sverige 1999 gäller följande:

  • Födda 1937 eller tidigare omfattas inte alls
  • Födda 1938-1953 omfattas av övergångsregler
  • Födda 1954 eller senare omfattas bara av det nya system

Födda 1938-1953 (mellangenerationen)

Om du är född 1938-1953 ska du ha en del av sin ålderspension från det tidigare systemet och en del enligt de nya reglerna. Vilka andelar som du ska få från respektive system framgår av tabellen nedan:

Tjugondelsinfasning i det nya allmänna pensionssystemet

Född år

Kvotdel pension från det nya systemet

Kvotdel pension från det gamla systemet

Avsättning till premiepensionen (i procentenheter av pensionsavgiften)

1938

4/20

16/20

0,5%

1939

5/20

15/20

0,625%

1940

6/20

14/20

0,75%

1941

7/20

13/20

0,875%

1942

8/20

12/20

1,0%

1943

9/20

11/20

1,125%

1944

10/20

10/20

1,25%

1945

11/20

9/20

1,375%

1946

12/20

8/20

1,5%

1947

13/20

7/20

1,625%

1948

14/20

6/20

1,75%

1949

15/20

5/20

1,875%

1950

16/20

4/20

2,0%

1951

17/20

3/20

2,125%

1952

18/20

2/20

2,25%

1953

19/20

1/20

2,375%

1954

20/20

0

2,5%

Om du tillhör mellangenerationen, kommer Pensionsmyndigheten alltså att parallellt räkna ut både tilläggspension och pensionsrätt enligt det nya allmänna pensionssystemet. Pensionsgrundande inkomst för tilläggspension kan dock längst beräknas till och med det år då du fyller fyller 64 år. Om du förvärvar pensionsrätt från och med det år då du fyller 65 och senare, kommer hela denna pensionsrätt att räknas ut för dig enligt reglerna i det nya systemet, utan kvotering.

Pensionsrätt för tiden 1960-1998

De flesta som omfattas av det nya systemet helt eller delvis har tjänat in ATP-poäng i det tidigare systemet. Dessa poäng har räknats om till pensionsrätt i det nya systemet. Pensionsrätt för förfluten tid har tillgodoräknats för tiden 1960-1998. Från och med 1999 har de nya intjänandereglerna trätt i kraft.

BOSTADSTILLÄGG FÖR ÅLDERSPENSIONÄRER

Även bostadstilläggen till pensionärer administreras av Pensionsmyndigheten.

Bostadstillägg för pensionärer, BTP, kan betalas till ålderspensionärer som har fyllt 65 år och som har låga inkomster. BTP till ålderspensionärer är av samma slag som BTP vid sjuk- och aktivitetsersättning, med samma regler för ansökan och inkomstprovning (läs mer i kapitlet Sjukdom). Från och med 2010 är ersättningsnivå och takbelopp också desamma.

Skillnaden mellan ogifta och gifta pensionärer beror på att den som har någon att dela bostadskostnaden med inte anses behöva ett lika stort bidrag. En pensionär räknas som "gift" om hon eller han har make, registrerad partner eller sambo som är folkbokförd i samma bostad.

Ersättningsnivå

Takbelopp, dvs högsta ersättningsbara bostadskostnad

Högsta BTP-belopp per månad

Ogift ålderspensionär som fyllt 65 år

93%

5 000 kr

4 650 kr/mån

Gift ålderspensionär som fyllt 65 år

93%

2 500 kr

2 325 kr/mån

Särskilt bostadstillägg till pensionärer – SBTP

Syftet med det särskilda bostadstillägget är att garantera en disponibel inkomst på skälig levnadsnivå efter betald boendekostnad upp till en viss nivå.

Publicerad av: Stig Nordberg
Publicerad: 2011-08-02
Uppdaterad: 2014-05-14
Skriv ut
E-posta
Dela denna artikel